Laglotten är hälften av en bröstarvinges arvslott. Definitionen återfinns i 7 kap 1 § Ärvdabalken (1958:637). En bröstarvinge är den avlidnes avkomling i rakt nedstigande led, dvs barn, barnbarn osv. Bröstarvingar ärver alltid sina föräldrar, men om föräldrarna är gifta får bröstarvingen vänta på arvet till dess att båda föräldrarna är avlidna. Detta eftersom makar ärver varandra, vilket jag har skrivit om i ett tidigare inlägg.
Du som bröstarvinge har alltid rätt att få ut din laglott. Om arvlåtaren har skrivit ett testamente som innebär att din laglott kränks, måste du begära jämkning av testamentet för att få ut laglotten. Detta måste göras inom 6 månader från det att du delgavs testamentet.
Den finns även ett förstärkt laglottsskydd som skyddar bröstarvingars rätt till laglott. Det träder in om arvlåtaren under sin livstid har skänkt bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente. Stämningsansökan måste lämnas till tingsrätten inom ett år efter bouppteckningsförrättningen.
Vidare har en bröstarvinge alltid rätt att få ut egendom motsvarande laglotten med rätt att fritt förfoga över densamma. Det gäller även om arvlåtaren exempelvis har testamenterat en nyttjanderätt, lämnat föreskrifter för egendomens förvaltning, eller på annat sätt inskränkt rätten att förfoga över egendomen.
För att beräkna laglottens storlek kan man exempelvis behöva värdera bolag och fastigheter. Eventuella förskott på arv till annan bröstarvinge ska som huvudregel avräknas. Det kan också vara så att ett förmånstagarförordnande i en försäkring som gäller vid försäkringstagares död ska jämkas helt eller delvis i enlighet med 14 kap 7 § Försäkringsavtalslagen (2005:14).
Att beräkna laglottens storlek kan vara komplicerat, och det kan därför vara klokt att kontakta en advokat som arbetar med arvsrätt.